Av: Sir Göte Borgare.

Vidare lördag natt.

- Ta hennes oskuld nu Göte.

Jaså det var det hon hade i sinnet. Hon vill inte att Anna ska klösa sönder min rygg hon också.

- Snart, hon är inte riktigt mogen för det ännu.
- Vad menar du med ”mogen”?
- Strax. Vänta och se.

Det tar inte så lång tid innan jag förstår att ytterligare en orgasm håller på att byggas upp i Annas lilla späda kropp.

Medan jag intensivt slickar vidare i hennes lena fittskåra och på den lilla klitorisen samlar jag saliv och fittsaft i munnen. Nu spänner hon sig i kroppen och småskriken börjar åter tränga fram över hennes läppar, och jag anser henne vara så ”mogen” hon kan bli. Jag låter större delen av saliv/fittsaftsblandningen jag har i munnen rinna ut över hennes lilla fitta. Sedan reser jag mig på knä och tar resten i handen och kletar ut över kuken.

Sakta drar jag kuken upp och ner i fittskåran tills orgasmen bryter ut med full kraft, då trycker jag med en lång stöt in kuken i den helt otroligt trånga sköna lilla fittan och deflorerar henne. Orgasmskriket går över i ett smärtans sådant, och jag lägger snabbt min hand över hennes mun för att tysta henne, men ångrar mig genast då hon biter mig hårt i fingret. Djävlar. Det gör ta mig fan ordentligt ont. Och hon vägrar att släppa taget också. Hon sliter för allt vad hon är värd för att få loss sina armar, men Rosita håller fast henne med ett stadigt tag, vilket kanske är tur för mig. Jag ser att tårarna rinner, och för att få henne att glömma smärtan så fort som möjligt knullar jag på i långa sugande tag, och strax lugnar hon ner sig och fortsätter sitt smågnällande.

När hon släpper taget med tänderna så att jag får till mig handen igen ser jag att hon har blod på läpparna, och en titt på fingern säger mig att det är därifrån blodet kommer. Det är då fan också att jag ska behöva betala med mitt hjärteblod varje gång jag tar en oskuld. Rosita klöser sönder ryggen, och Anna biter nästan av mig fingern. Snacka om trångt och friktion.

Jag känner att den lilla slidan verkligen måste vara uttöjd till bristningsgränsen så hårt som den kramar om kuken. Friktionen är något fantastisk och jag känner att trots Rositas sugande insats för inte så länge sedan har jag svårt att hålla mig. Annas smärtor har troligen försvunnit helt nu, för mellan gnällandena stönar hon fram:

- Ja, jaa, vad skönt. Jaa, jaaaa. Mmmm. Ah, åhh, ahhh, och lite annat som jag inte fattar innebörden i.
- Släpp hennes armar Rosita.

Försiktigt släpper Rosita Annas armar utan att det händer något alls. Anna ligger bara kvar med armarna över huvudet.

- Smek hennes bröst.

Rosita tittar undrande från mig till Annas bröst, och tillbaka igen.

- Gör det, dom bits inte även om Anna gör det.

Sakta och tveksamt lägger Rosita händerna på Annas små bröst och håller helt stilla, som om hon trodde att dom skulle gå sönder om hon tog i för hårt.

- Smek dom som du smeker dig själv.

Jag vet ju inte om hon smeker sig själv, men jag chansar på det.

Lite tafatt smeker hon Annas bröst, medan jag knullar vidare.

Anna fortsätter ned sitt gnällande och stön, blandat med njutningskommentarer. Nu smeker hon bättre. Hon kramar brösten, smånyper i och klämmer på bröstvårtorna medan Anna är på gång att få ytterligare en utlösning.

- Använder Anna något slags skydd?
- Nej, jag tror inte det.
- Ok. Jag får ta chansen att hon inte blir med barn då. Det är alldeles för gôtt för att rycka ut nu.

Ännu en orgasm sliter tag i lilla Anna, och hon får tag i mitt hår och drar hårt. Jag känner att jag inte med all vilja i världen kan hålla mig så mycket längre nu. När Annas njutning börjar avta pumpar jag med ett par sista snabba juck in hela laddningen i den helt otroligt trånga lilla slidan. Anna svarar med ett långdraget:

- Ååååhhhhhhhhhhhaaaaaaaa. Kom du nu Göte?

Det är dom första vettiga ord hon har yttrat på länge.

- Ja, nu är du kvinna på riktigt Anna.

Anna tittar på händerna som smeker hennes bröst, sedan upp på Rosita.

- Vad gör du Rosita?

Snabbt rycker Rosita bort händerna medan hon rodnande stammar fram:

- Ja, jag … jag … Det var Göte som sa att jag skulle göra det, Anna. Det är säkert.
- Du får göra det Rosita. Det var så skönt. Fortsätt. Jag vill att du gör det.

Rosita fortsätter att rodna, men gör ingen ansats att röra Annas bröst igen. Då sträcker Anna upp händerna och tar tag i Rositas bröst med orden:

- Jag vill att du fortsätter syrran. Det var så skönt.

När Anna sträcker sig uppåt glider min nu halvslake kämpe ur den trånga kärleksgrottan med ett slurpande ljud, och resten av sperman rinner ut, blandad med blodet från mödomshinnan och lite fittsaft. Med stor tveksamhet lägger Rosita händerna på Annas bröst och kramar lätt.

- Nej, inte så. Gör som du gjorde förut. Gör så här: Anna smeker, kramar och knådar Rositas bröst och bröstvårtor lätt.

Fortfarande som i ett chocktillstånd knådar Rosita Annas bröst medan Anna gnäller:

- Hårdare syrran, hårdare. Dom håller. Hårdare.

Medan tjejerna lite tafatt smeker varandras bröst masserar jag Annas klitoris med en finger, medan hon rycker och hoppar med underkroppen i takt med mitt fingers smekningar.

- Ja, jaa, vad härligt. Varför har jag inte gjort detta tidigare? Åhh, vad skönt. Hårdare Rosita. Hårdare! Ah, ah, åh, ah, åh, Jaa, jaaaarrrgiiinnnggg …
 
… Och så går det än en gång för Anna och hon spänner sig åter upp i en båge, innan hon med en duns faller tillbaka ner på sängen där hon blir liggande helt utslagen.

- Din tur nu, Rosita?
- Ja Göte, ja. Knulla mig nu.

Snabbt slänger hon sig på rygg i den lediga halvan av dubbelsängen, och medan hon håller isär benen väser hon fram:

- Spetsa mig Göte. Spetsa mig på kuken!
- Ställ dig på knä.

Hon tvekar lite men gör som jag säger.

- Svanka ordentligt.
- Nej Göte. Inte i stjärten. Jag vågar inte. Det gör nog ont.
- Det gjorde oskulden också.
- Jag vet. Jag vet det.
- Nej du får inte. Jag vågar inte, Göte.
- Nej, då gör jag det inte denna gången, men stå kvar så ändå så ska jag knulla dig bakifrån.
- Lova Göte.
- Ja, jag lovar att inte göra det om du inte vill.
- Du är så snäll Göte. Knulla mig riktigt nu.

Jag konstaterar att hon är ordentlig blöt redan, så här behövs inget vidare förspel, utan jag trycker bara dit lansen i en enda stöt med orden:

- Ok. Här kommer han.
- Aaahhhhh. Så stor. Ahh, åhh, den ahh, åhh, är ahh.

I takt med mina långa stötar stönar Rosita högt varje gång jag går i botten, och det gör jag i varje inskjut.

Under tiden har Anna vaknat till liv igen, och tittar åter intresserat på vad som händer jämte henne för att inte missa något.

Rosita står på knän och armbågar och dom fasta brösten gungar till för varje gång jag trycker in pålen i botten. Försiktigt tar Anna tag i Rositas bröst och klämmer lätt, utan någon reaktion. Förmodligen uppfattar inte Rosita vem det är som kramar hennes bröst. Så lägger Anna sig på rygg och ålar in under Rosita. Väl där tar hon det ena bröstet i munnen och börjar suga på bröstvårtan. Troligen biter hon också för Rosita rycker till med orden:

- Bit inte så hårt Göte. Sedan rycker hon till igen och tittar ner medan hon säger:
- Vad gör du Anna? Nej, du får inte! Nej, neej, nneejjjee …

Det sista ebbar ut i ett intet, medan Anna fortsätter att suga. Och jag att knulla. Jasså, hon trodde att det var jag som sög på och bet i tutten. Hur nu det skulle gå till. Hmm, ett svårt problem. Knulla henne bakifrån medan hon står på knä, och suga på hennes bröst på samma gång.

Stönandena går över i gnällanden, så jag förstår att Rosita snart kommer att få sin efterlängtade orgasm. Medan jag knullar på i en allt snabbare takt, fortsätter Anna att suga på det ena bröstet, medan hon knådar det andra.

Rosita rycker med hela kroppen, medan hon slingrar som en orm med underkroppen och gör allt hårdare motstötar, tydligen helt okänslig för att nu går jag verkligen i botten i den allt för grunda slidan. Med ett litet skrik når Rosita orgasmens topp. Hon blir alldeles stel, innan hon slappnar av totalt och blir som en sladdrig trasdocka i mina händer.

- Flytta dig Anna.

När Anna har krupit undan släpper jag taget om Rosita och hon sjunker bara ihop i en hög. Förvånat tittar Anna på syrran innan hon med en blick på mig säger:

- Vad är det med henne?
- Jag tror hon svimmade.
- Varför då?
- Troligen av utmattning och njutning.
- Kan man det?
- Ja. Det kallas för ”lilla döden.”
- Usch, det låter hemskt.
- Gör det ont.
- Nej Anna lilla. Troligen är det tvärs om.
- Hoppas det.
- Jag också.

För att få Anna på andra tankar fortsätter jag:

- Vill du ha en kyss?
- Ja gärna. Vi passar på nu när syrran inte kan hindra oss.

Med dom orden slänger hon sig fnissande om halsen på mig, och vi kysser varandra som om vi inte hade setts på evigheter, och ändå är det mindre än ett dygn sedan vi träffades för första gången.

- Åhh, vad härligt.

Med dom orden vaknar Rosita till sans igen.

- God morgon Rosita. Sovit gott? Säger jag retsamt.
- Jag vet inte. Vad hände?
- Du fick en så kraftig orgasm så att du svimmade.
- Nej, du ljuger.
- Det är sant syrran jag såg det.
- Det är ditt fel, för att du sög på mitt bröst, din …
- Rosita, säger jag skarpt.
- Förlåt Göte. Jag glömde mig.
- Ja, jag sög på ditt bröst, så det så.
- Anna!
- Men det var hon som började att …
- Ett enda retsamt eller gnälligt ord till, och det smäller i rumpan direkt! Förstår ni flickor?
- Ja Göte, svarar Rosita tyst.

Anna svarar inte utan tittar bara tjurigt ner.

- Hörde du Anna? Vill du svara, eller vill du ha smisk?
- Slå då! Jag tänker i alla fall inte skrika. Så det så.
- Anna. Var inte så tjurig nu, jämkar Rosita.
- Lägg dig inte i det här!

Jag är inte alls förtjust i situationen som har uppstått, och funderar febrilt på hur jag ska klara upp det hela utan att tappa ansiktet. Under tiden lägger sig Anna på magen med orden:

- Du får slå så mycket du vill, jag säger ändå inget.
- Tycker du inte att du går lite för långt nu Anna, försöker jag.
- Nej, kommer det med eftertryck, du får smiska mig så mycket du vill. Om du får mig att skrika så ska jag be om ursäkt. Inte annars.
- Jamen, jag vill inte smiska dig. Jag vill älska med dig.
- Det får du aldrig mer, om du inte kan slå mig så hårt att jag ber dig sluta.

Jag tittar på Rosita men hon ser bara olycklig ut.

- Anna. Tycker du att det här är ett lämpligt slut på en trevlig Lisebergskväll, och en skön natt?
- Kan du inte? Är du för gammal kanske? Eller …
- För gammal! Nej nu djävlar.

Med ett kraftigt klatschande träffar det första slaget den lilla röven, och Anna hoppar till med ett flämtande, men hon säger inget. Så följer det ena slaget på det andra, och jag kan se att Rosita lider. Det var tur att Anna bet i vänsterhanden.

Efter ca 10-12 ordentligt hårda slag klämmer jag till allt vad jag orkar, och jag känner hur det svider som eld i handen.

- Ajjj. Stopp. Det räcker. Förlåt mig. Förlåt mig. Snälla. Inte mer.

Anna slänger sig runt och får nästan nästa slag på magen i stället, men jag lyckas hejda mig i tid.

- Har du fått nog nu Anna?
- Ja, ja. Aj vad hårt du kunde slå hårt. Det trodde jag inte. Det var mycket hårdare än vad mamma kan. Men nu vet du.
- Är vi sams nu då?
- Ja. Ja snälla du. Förlåt mig.

Med dom orden slänger hon sig om halsen på mig och kramar hårt medan tårarna rinner.

- Att du alltid måste var så enveten och gå för långt Anna, säger Rosita som också har tårar i ögonen.
- Ja, jag vet. Det är mitt arv. Ditt hetsiga humör är ditt.
- Flickor, avbryter jag, dags för duschen.

Medan tjejerna duschar och småkivas byter jag i sängen, som är både nedsölad och blodfläckad. Annas oskuld, och mitt finger.

När flickorna kommer tillbaka går jag in och tvättar av mig. Efter tvättningen blöder mitt finger lite igen, och när jag kommer tillbaks med fingret i munnen frågar Anna:

- Vad har du gjort med fingret Göte?
- Jag har inte gjort någonting.
- Får jag titta.
- Visst. Varsågod.
- Varför blöder det då?
- Därför att du har bitit i det.
- Nähä. Jo du, det har du.
- När då?
- När jag tog din oskuld.
- Det har jag inte alls. Du ljuger!
- Nej, det är sant Anna. Jag la handen över din mun för att grannarna inte skulle höra dig skrika, då bet du mig.

Anna tittar förskräckt på Rosita.

- Är det sant?
- Ja, Anna. Det är sant.

Nu ser hon verkligen ångerfull ut.

- Förlåt mig Göte. Jag visste inte …

- Det gör inget Anna. Jag tål det. Rosita klöste sönder ryggen på mig när jag tog hennes oskuld.

- Gjorde du?
- Jaa. Det var därför som jag höll i dina armar.
- Och så bet jag dig i stället. Jag är så ledsen Göte.
- Nu tänker vi inte mer på det flickor. Nu är det sovdags. Det är snart en ny dag att ta vara på.

Jag ligger i mitten med en liten sötnos på var arm. Liggande så pratar vi oss till ro, och flickorna somnar nästan genast, medan jag ligger och funderar på dagen, kvällen och nattens händelser. Det är ju nästan ofattbart. Detta hade jag då absolut inte väntat mig då jag gick på Liseberg för en vecka sedan för att kolla in ”smågodis”. Inte en, utan TVÅ oskulder. Underliga äro ödets vägar.

Medan jag funderar på ödets makt somnar jag också, men vaknar strax igen när flickorna kastar sig fram och tillbaka i sömnen. Jag hinner inte mycket mer än somna innan jag vaknar på nytt av att någon av tjejerna rör på sig, och jag inser att ska jag få sova någotsånär i natt så blir det jag som får lägga mig i soffan, så det gör jag och där somnar jag genast gott.

Jag vaknar av att Rosita kommer tassande på golvet.

- Åh, Göte. Ligger du här. Jag blev så orolig när du inte låg i sängen.
- Du och Anna sprallade alldeles för mycket.
- Jag vill ligga hos dig Göte.
- Ok, kryp ner då. Men ligg still.
- Ja Göte, det ska jag.

Rosita somnar nästan genast, men ligger still gör hon inte. Ja, då finns väl bara fåtöljen kvar för mig då, och där tillbringar jag resten av natten. I lugn och ro.

Vid sjutiden vaknar jag. Går upp, morgonpissar, duschar av mig och hämtar tidningen. Därefter tittar jag till lilla Anna, som ligger på tvären i dubbelsängen och sover. Rosita ligger dubbelvikt i soffan och sover lika gott hon. När jag har läst igenom tidningen sitter jag bara och njuter av tillvaron när jag hör Anna i sovrummet:

- Men hallå. Var är alla? Och så kommer hon farande och slänger sig i mitt knä.
- Vad sitter du där för Göte? Och varför ligger Rosita i soffan.

Rosita vaknar hon också, och bums så har jag två små nakna sötnosar i knät. Jag har sovit i fåtöljen i natt bara för att ni har ockuperat sängarna själva. Båda flickorna säger att dom tycker synd om mig, men ser på samma gång så illmariga ut så jag vet inte vad jag ska tro. Efter lite smånojsande säger jag till dem:

- Nu går jag och lägger mig i sängen, och när ni har duschat kan ni komma in till mig och lägga er.

Kvickt sticker båda två ut i duschen, och börjar naturligtvis kivas igen.

- Ok, flickor. Ett enda kivande till så blir det mer smisk, morrar jag.

Jag har aldrig förr hört två personer duscha så tyst ihop som Anna och Rosita gör. Det enda som hörs är vattnets strilande, och jag bara ligger och myser för mig själv.

När flickorna nyduschade har krupit ner i sängen frågar jag:

- Hur är det Anna, tänker du inte utmana ödet en gång till?
- Nej tack. Jag kände i natt hur hårt du kan slå. Det räcker.
- Då är du arg på mig nu då?
- Nej, det är jag inte, jag bad ju om det.
- Ja, och du fick det du bad om.
- Ja, jag kände det. Därför vill jag inte ha mer, men jag vill ha en kyss. Och jag vill att du älskar med mig, viskar Rosita.
- Hör nu era jädrans vildkatter. Tänker ni ta livet av mig?
- Hi, hi, hi. Börjar du bli gammal Göte? Orkar du inte mer? Fnittrar Anna.
- Passa dig. Tigger du stryk nu igen eller …
- Göte är gammal, Göte är gammal, hänger Rosita på.
- Hör nu, era förpepprade näbbgäddor...

Flickorna fortsätter att retas och kivas. Sedan ligger vi kvar i sängen med mig fortfarande kvar i mitten och bara slappar en stund innan det är dags att gå upp och äta "brunch".

Man skulle kunna tro att flickorna inte skulle behöva mig mer nu, när dom blivit av med sina oskulder, men det var fullkomligt fel tänkt.

Så länge sommarlovet varade kom dom till mig minst en gång mitt i veckan och låg över. I bland blev det både två och tre gånger. Och i stort sett varenda lördag, ända tills Liseberg stängde för säsongen på hösten fortsatte vi att roa oss, först på nöjesfältet, sedan hemma i min säng. Dom ”sänglekarna” höll vi på med under vintern också, ända tills Rosita fram på vårkanten träffade en vettig kille som hon förälskade sig i. Sedan fick jag hålla till godo med ”bara” lilla Anna, men det räckte gott och väl, för hon var krävande nog i sängen. Men det är en helt annan historia.

Privata kommentarer: gote_borgare@hotmail.com